Jag letar fortfarande efter de där orden som betyder mer än alla andra. De som förklarar bättre än alla andra hur mycket du betyder för mig och hur mycket jag älskar dig. De finns fortfarande precis utom räckhåll, precis för långt bort för att formuleras. Jag vet att de finns där nånstans, men jag kan inte greppa dem och göra dem till mina, till våra. Att säga "Jag älskar dig" får räcka, även om det egentligen inte gör det. "Jag älskar dig" får bära hela betydelsen av allt du ger mig, gör för mig och betyder för mig. Men det är egentligen inte det vi säger som är det viktiga, det är vad vi gör. Ord är ändå bara ord.

M som ligger på golvet och leker med babygymmet sa för en stund sen " Mamma huvva näe". Gullungen min :)

Då kommer min älskling hem igen. Han har ju bara varit borta några dagar men jag saknar honom väldigt mycket. Det är roligt att vara i Stockholm och jag hoppas att han har haft kul där med sin kusin och bror, men nu är det dags att komma hem igen. Som vanligt ska han få en stor kram. Lilla M kmmer nog också tycka att det är roligt att pappa är hemma igen.

Vi hade tänkt gå till lekparken igår men det var så ostadigt väder så det fick vara. Det började ju regna mitt i alltihop. Idag var det jättebra väder så vi bestämde oss för att gå dit idag istället. Det mulnade på lite och kom några droppar regn men blev inget mer förrän på aftonen. Men vi kom oss inte riktigt iväg. Vi tog oss en längre promenad och gick sen hem tilll svärmor för att äta middag. M tycker om att vara hos farmor, det finns mycket att titta på och så kan farmor vara ganska busig. Det gillar lilla M. Det var först på väg hem därifrån som vi kom oss iväg till lekparken och eftersom klockan blivit ganska mycket då blev det bara ett kort besök. M fick prova gunga lite. Den var lite för stor, eller så var hon lite för liten, men hon verkade tycka att det var ganska kul i alla fall. Efter lite gungande gick vi den korta biten hem. Det är bra att bo nära lekparken. Där kommer vi vara mycket sen.

Så här söt blev M i sin nya keps. Världens finaste lilla tjej.

Idag var  det dags för ett nytt besök på bvc för att göra ett litet hörseltest. Det gick jättebra. M reagerade direkt hon hörde de små bjällrorna plinga och vände sig åt det håll ljudet kom ifrån. Hon hörde till och med det lilla ljud som kom när en av bjällrorna hade fastnat och det är ju väldigt bra. Att hon har bra hörsel visste vi redan. Hur hon greppade och följde med blicken kollades också och även det gick väldigt bra. Hon har växt 2,5 cm sen sist och är nu 70 cm lång. Vår lilltjej håller redan på att bli stor, hon är snart 8 månader. Var tar tiden vägen?

M fick prova lite fruktdryck ur sin nya pipmugg igår. Det var ganska kul för oss som tittade på men vad hon tyckte vet jag inte riktigt. Hon grimaserade jättemycket efter första klunken. Hon såg inte alls ut att tycka om det. Men hon ville ändå ha mer. Och grimaserade igen. Fast det inte verkade så gott så ville hon ändå dricka fruktdrycken och grimaserade lite efter nästan varje klunk.
Idag när hon skulel dricka lite vatten ur muggen grimaserade hon redan innan hon fick den i munnen. Hon visste ju att det som fanns i den inte var så gott. Men sen drack hon i alla fall när hon upptäckte att det bara var vatten. Hon ska få lite mer fruktdryck sen och då får vi se hur mycket grimaser det blir då.

Vi firade mamma, mormor och farfar igår. Farfar fyllde 79. Syrran hämtade mig efter jobbet och så for vi hem till mamma och pappa. Där åt vi lunch och sen for vi till mormor och morfar och fikade. När vi varit där ett tag for vi hem och åt middag och sen åkte vi till farfar för att fika där. Det blev mycket ätande igår och jag var jättemätt när jag kom hem igen. Det blev mycket bilåkande igår för lilla M. Ja, det var ju min dag också. Det kändes lite konstigt att få fira Mors Dag jag med. Vi hade vårt eget lilla firande när jag kom hem på kvällen, åt lite mer tårta fast jag fortfarande var mätt. Det var en trevlig dag som gick väldigt fort.

M är väldigt intresserad av hunden. Ja, inte bara våran hund utan även syrrans. När vår hund kommer och sätter sig bredvid soffan lutar hon sig fram och ler. Lyfter man fram henne lite ler hon ännu mer och sträcker ut händerna gör att kunna känna och klappa lite. Så har hon även gjort på syrrans hund men han är ju mycket större så man behöve inte lyfta ner henne. Det är också väldigt intressant att titta på hennes hund när han tuggar på sina ben eller leksaker.

Det är något väldigt speciellt med mobiltelefoner. Det tycker dottern i alla fall, och speciellt när det gäller min. Kanke har det att göra med låten vi brukar spela för henne, eller så tycker hon bara att den blänker så fint. Hon vill i alla fall ha den och visar det väldigt tydligt. Spelade den där låten för henne för ett tat sen och hon blev helt till sig. "Ge mig, ge mig, ge mig. Jag fick den, jag fick den. Titta så fin den är och den låter så fint." Ungefär. Hon blir intresserad av den nästan så fort hon ser den. Som nyss till exempel när jag ringde för att prata lite med sambon. Så fort M såg telefonen ville hon ha den. Hon träckte sig efter den, sparkade mig på magen eftersom hon satt i mitt knä och gjorde roliga miner. Jag gav den till henne så att K kunde säga hej, men hon brydde sig inte om pappa, hon log  bara för att hon fått mobilen och blev nästan lite ledsen när jag tog tillbaka den. När vio hade pratat färdigt fick hon den igen och då blev hon glad igen. Vi får kanske ordna en egen mobil åt henne, det finns ju såna där leksakstelefoner. Bara att hoppas att hon gillar en sån lika mycket som min mobil.

M har fått skallrorna jag gjort åt henne, en blå/grön och en blå/lila. Hon verkar gilla den blå bäst, men tycker att båda två är väldigt roliga. Jag har försökt ta kort på henne när hon leker med dem men det går inte. Hon blir för intresserad av digitalkameran, slänger bort skallran och vill ha kameran istället. JJag tänkte att det kunde vara kul att ha kort på det också och  försökte byteshandla lite med henne och gav henne den vanliga kameran istället. Den var också väldigt intressant men när hon såg att jag tänkte ta kort på henne igen så ville hon ha tillbaka digitalkameran. Efter att ha inspekterat den ordentligt så blev det till slut fjärrkontrollen till tvn som blev mest intressant.

M har haft jätteroligt idag med men jag vet inte varför eller åt vad. Vi har varit hos mamma och pappa och jag satt med henne i knät vänd mot korridoren bortanför köket. Hon satt och tittade på något, vevade med armar och ben och skrattade åt något. Om jag inte håliit i henne hade hon hoppat ur knät och ner på golvet. Men jag har ingen aning om vad som var så roligt. Hon var helt uppe i varv. Hon var likadan när vi var här i går kväll och K höll i henne. Vi trodde först att det var tvn som var rolig, men det var inte den hon tittade på. Hon betedde sig på samma sätt då, skrattade, vevade med armar och ben så att hon nästan for ur knät och såg på något som inte vi kunde se. Kanske har hon fått en osynlig kompis. Jag tyckte det var något som strök mig över kinden idag så det kanske var farmor som kom och hälsade på sitt barnbarnsbarn. Nåt var det som roade henne i alla fall. Hon betedde sig precis som när man busar mycket med henne och hon hade verkligen jättekul.

Jag tycker ju att M är ganska lång med sina 67 cm, eller hon var det sist hon mättes när hon var 5 månader och 3 veckor. Nu är hon förmodligen nån centimeter eller två längre. Jag tittade i mitt gamla hälsokort från när jag var liten och jag var inte 67 cm lång förrän jag var 9,5 månader. Så antingen var jag jag ganska kort med mina 62 cm när jag var 6 månader, eller så är det så att M faktiskt är ganska lång. Men hon har ju som jag sagt tidigare lite att släkta på. Jag är i alla fall säker på att hon kommer bli längre än mig. Säkert kring 1,70 i alla fall. Men det får vi se ju, hon kanske stannar av i växandet också. Ska i alla fall bli kul att se hur lång hon blivit vid nästa mätning som är om ca en vecka. Har frågat mamma och pappa ganska mycket om hur vi var när vi var små. Det är ganska kul att jämföra lite.

M fick en Hokus Pokus stol för ett par dagar sen och hon verkar tycka att det är ganska kul att sitta i den. Speciellt när man vänder på den så att hon kan sitta vid ratten. Det ska ju börjas i tid och det är väl bara övningskörningskylten som saknas. Som tur är dröjer det 16 år innan den är dags för henne att övningsköra så jag behöver inte oroa mig för det än på ett bra tag

Glöm inte att rösta på mig här, så får jag chansen att vinna filmen Spirited Away. Ni kan rösta en gång per dag fram till den 2/5 och mitt bidrag är nr 2

Vårt lilla underverk blir 6 månader idag. Det har redan gått ett halvår sen hon kom till världen och det är så roligt att se hur mycket hon växer och lär sig dag för dag. Hon pratar i massor, bara olika ljud men ändå, hon har hittat sina fötter och de verkar väldigt intressanta. Hon vänder på sig och kan sitta med stöd. Och så ler hon så där stort och man bara måste älska henne. Våran gullunge.

Vi var på bvc idag och lillan mäter nu hela 67 cm. Hon har blivit lång tycker jag. Men både pappa, farbröderna och farfar är ganska långa så hon har ju lite att släkta på.
Det var ett annat litet barn i väntrummet medan vi väntade på vår tur som var jättegullig. Hon var kanske i 3 års åldern och lekte med lite lego medan M tittade på. Flickan fick se M och kom fram till henne och sa att hon var söt. Hon strök henne över handen och kom sen tillbaka flera gånger för att stryka henne på huvudet och armen. En docka kom hon med till henne också. Det var så gulligt att se den här lilla tjejen som tyckte M var så fin. Det var riktigt trevligt. Sprutorna som kom sen var mindre trevliga men det gick i alla fall bättre än förra gången. Får se hur det går sen ikväll. Just nu är allt bra i alla fall.

Det regnade i morse när K for men hade slutat när jag klev upp. Självklart börjde det regna igen så fort jag klev utanför dörren när det var dags för hundens promenad. Men det blev en ganska rolig promenad ändå för M låg i vagnen och vinkade åt mig. Söta lilla M låg där inne och log stort och vevade med sin lilla arm. Så gulligt.